Projicerad projektor

Det i mig som blir frustrerad, irriterad.
Det i mig som vill fly.
Detta som hatar att bli utpekat.
Detta som skapar sig självt i dig,
så att det kan återskapa sig i mig.
Ännu starkare.

Who's the captain?

Are you the captain of your ship?
Whatever gave you the idea to pretend not to be?

Solarplexus

Ibland slår förvirringen, rädslan och motståndet till
som ett knytnävslag
rakt i ett avslappnat solarplexus.
Då känns det väldigt konkret.
Det känns olidligt.
Fruktansvärt.

Men är det sant?

Love rays

One heart. Infinite love.
No need for rationing.
No limit.

The love has no direction.
It radiates from me
like beams of light from the sun.
Let the love rays flow through you
and trigger a chain reaction
in the core of you
so that love can radiate
from you too.

Or

let it be gone.
There's no keeping it.
No need to protect it.
No need to protect from it.
No use fearing it.
It fears nothing.
It's here for you
whether you want it or not.
As a matter of fact
you are it.
It's you.
The infinite Love of the One heart.

Kryckved

Jag står här naken.
Ser kryckorna brinna upp.
Elden värmer så.

Längtan har mig

Känner att jag vill känna
av dig
med dig
på dig
i dig.

Pendla mellan stillsam närvaro
och het extas.

Vill inte längta,
men gör det ändå.

Vill inte fly från dig.
Vill inte fly till dig.
Vill flyga med dig
genom solen.
Nu.

Min Gud, varför har jag övergivit mig?

Befrukta oss

Känner hur du öppnar dig,
när du tillåter.
Hur jag kan vara med dig,
när du är med mig
som jag är.
Låt oss släppa bagaget
och upptäcka varandra
på nytt.
Inget förflutet.
Inga löften.
Bara det levande mötet
och det döda tomrummet
befruktande varandra.

Leaving or letting go

There is a difference between letting go and leaving.
Leaving creates distance between you and what you leave. A distance that eventually must be closed for you to be complete. 
In letting go on the other hand, you become the space for that which is let go.
The difference is profound.

I stormens öga

Det ofattbara lugnet
i stormens öga.
Här finns den verkliga vilan.
Mitt i stormen.

Ett enda vacklande steg
och stormen sliter mig i stycken.
Ingenstans är det så stilla
som här.

Ägandets förbannelse

Att ha det
är att förlora det.

Life form

No form is important enough
to sacrifice that
which gives it life.

Dance the moment

the mind is silent
when movement and stillness dance
to the sound of love

Kill the Lie (before it kills You)

The Lie kills You.
Never Truth.
Truth kills the Lie.

Moments of love

The moments I love you the most
are the ones when I realize
it is not you I love.

Mys med Gud

Låter mina fingertoppar spela
mjukt över din nacke,
ned längs din ryggrad
och vidare ut i rymden.
Jag känner hur vi tillsammans vibrerar i en energi så närande att allting blir helt.
Din kropp blir mitt instrument
och i publiken sitter Gud och myser.

Rädslan för det gapande tomrummet

Såg det så klart först igår. Hur det som känns farligt med att släppa sin partner helt fri, är att man använder partnern för att (försöka) fylla ut ett tomrum i sig själv. Risk att förlora partnern blir risk att riva upp ett gapande tomrum i sig själv. I en verkligt mogen relation använder man inte sin partner som utfyllnad. Istället möts man och ger varandra näring att hela sig själv. Öppet. Fritt. Så länge det må vara. Innan man fullt kan möta och älska någon annan, måste man fullt ut möta och älska sig själv. Möta det gapande tomrummet. Bli hel.

Han är inte jag

Förlåt mig
att jag väljer så smärtsamma vägar.
Förlåt mig
att jag där släpar dig i smutsen.
Förlåt mig
att jag misshandlar det allra sköraste i dig.
Förlåt mig
att jag tvingar dig att möta sorg, förnedring och dödsångest.
Jag gör det
för att du älskar mig,
men ibland vill vara med en annan.
Han vi trodde var jag.

Sätta gränser

Det sägs ibland att det är viktigt att sätta gränser, men när jag kontemplerar saken finner jag att det inte är så som jag ibland har tänkt att jag kanske behöver bli bättre på att sätta gränser. Jag behöver inte sätta några gränser alls. Däremot kan jag behöva känna gränser. De gränser som trots allt finns just nu i mig är viktiga att erkänna. Det tjänar emellertid inte mycket till att spara dem, i minnet eller kanske som en skriven regel, för i nästa stund är mina gränser några andra. Det viktiga är att just nu respektera de gränser som finns i mig just nu. Att respektera min väg. (Vilket för övrigt inkluderar att respektera din.) Det är inte jag som sätter gränserna och ingen annan heller. Likväl finns de där. Att inte respektera dem vore att göra våld.
Om jag kände mig otrygg skulle jag kanske vilja upprätta artificiella gränser, som jag hela tiden visste var de gick. Jag kanske till och med skulle vilja ha dem nedskrivna som regler, eller lagar. Jag kanske skulle förvänta mig att mina medmänniskor lärde sig att respektera dessa regler. Men allt det där skulle bara vara ett sätt för mig att inte behöva känna och ta verkligt ansvar för mina gränser. Jag kan aldrig förutsäga vilka mina (eller någon annans) verkliga gränser kommer vara. Jag kan bara känna var de är just nu. Lagar syftar till att göra människor förutsägbara. Vill vi verkligen vara det? Regler är för maskiner. När ska vi våga vara människor? När ska vi våga ta eget ansvar? När ska vi sluta tro att gränser kan dras med pennstreck och börja utforska de verkliga gränserna inom oss?

Räddad av telefonförsäljning

Trött till förbannelse på att höra om allt som är fel på mig,
räddas jag av en telefonförsäljare som verkar tycka att jag är trevlig.

A spark in the mud

Knee deep in the mud.
Feeling rather heavy, aching and closed.
Gone is the light and the joy.
Almost.
Hiding deep inside,
an eternal burning spark of love
that wants this too
to be felt, lived, loved.
That spark must die,
or I.

The only drama queen is you

The drama is created only by the spectator.
The only drama queen is you.

Belief in reality

What you call reality is the part of your imagination that you believe in.

Free yourself

First free yourself.
Then you won't have to worry about others.

Nothing need to change

Nothing need to change
but the things that do.
All that you think need a change
is already history.

Tiden går inte fort

Nuet är oändligt,
men om vi pissar på det,
istället för att vara i det,
så återstår att genom backspegeln
se tillbaka på alla
missade tillfällen.
Och genom backspegeln
är det raketfart
ner i graven som gäller.