Bli sedd

Jag såg att han tittade
medlidsamt på mig.
Han såg min smärta
och det fanns empati i hans blick.
Inga ord
utöver några artighetsfraser,
men jag såg att han såg.
Och även om en röst någonstans i mig sade
att det passar sig inte,
så kändes det bra
att jag vågar visa mig,
att han vet var jag är,
varför jag inte riktigt är här,
att jag blöder,
och jag hoppas jag kan se honom
när han någon gång behöver
bli sedd.
Jag såg i alla fall
att han såg.