Slå på trumman bror

I natt drömde jag om dig min bror.
Jag irrade omkring och letade efter dig.
Så fann jag dig till sist.
Jag nyttjade din trumma för att få ditt intresse.
Vilken trumma sedan!
En handtrumma som var närmare metern i diameter.
Trumskinnet var i något syntetiskt material tror jag,
knappast någon djurhud.
Och ljudet!
Jag kunde slå an toner
genom att bara trumma lätt med fingertopparna mot trumman.
Ljudet ljöd länge och väl efter bara det lättaste anslag.
Genom att föra och kupa handen över trumman
kunde jag få den att glida i tonhöjd och styrka.
Trumman fascinerade mig mycket.
Jag glömde kanske till och med bort
vad det var jag ville dig.

Vad vet du?

Vet du?

Vet du att du vet?

Vet du att du vet att du vet?

Vet du att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

Vet du att du vet du att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet att du vet?

......

Vad vet du då alls?

Min förträfflighet

det enda som helt säkert överträffar
min egen förträfflighet,
torde vara min bild
av min egen förträfflighet

Öppna ögonen

ibland måste man sluta ögonlocken
för att öppna ögonen

Perfekt dag

stiger upp ur sängen
gnuggar sömnen ur ögonen
kroppen protesterar lite
jämngrå himmel ute
ännu en perfekt dag
att möta nuet i

Det förflutna

historien upprepar sig
hur du än försöker värja dig
enda sättet att bryta
är att vara i nuet
i nuet saknar det förflutna betydelse

No enemies

there are no enemies
but the ones you make

Himla bra poesi

Min karriär som poet är inte särskilt gammal,
men så här i backspegeln
tycker jag att mina dikter är himla bra.
Är det för att jag är självupptagen, önsketänkande, narcissistiskt lagd och saknar varje uns av självkritik?
eller är de kanske så himla bra?
Ja, himla bra, så måste det vara!

Ge mig en ny retreat

Först tio dagars tystnadsretreat i ett kloster på en bergstopp på Mallorca.

Sedan helgkonferens med nya jobbet med festmiddag, galen 10-kamp (en av deltagarna lyckades köra över sig själv med en fyrhjuling, f.ö. samma deltagare som senare slet av sig ett ledband under simfotsstafetten), bad i såväl bastu som vedeldad pool (som en annan deltagare ramlade ner från och svimmade) som i sjön (där det var uppenbart för grunt för att dyka, men några provade ändå), alldeles för lite sömn, mängder av öl och en tomtebrasa ("den ska synas från rymden!") som fick det att lystert tindra i ögonen på pyromanerna i sällskapet som några av ingredienserna.

Så nu är jag snarast i behov av en ny tystnadsretreat.