Fallet

Ur det vilsamma
varma, trygga, lugna
mörkret
Några trevande repliker
knuffar oss
fram till kanten
på den välbekanta avgrund
som ställer sig
till förfogande
för vår smärta
Ett oaktsamt kliv,
en vedergällande knuff,
en tappad balans
är allt som behövs
och vi faller
ned i avgrunden
Medan vi faller
bråkar vi
om vems felet är
och hur du
kan bättre
eller i alla fall
borde
Hur länge kan vi falla så
utan att märka
att ingenting
av det vi så krampaktigt räds
faller från?
Hur länge måste vi falla så
innan krampen ger vika
och vi faller
in i det vilsamma
varma, trygga, lugna
mörkret?

Remember Silence

Check in with Silence
every now and then
Remember who you are

It is always here
within your reach
You never need go far

Make a habit to
remind yourself
of that you will forget

Trying and trying
to get some more
but really nothing's here to get

Struggling so hard with
what is and not,
makes you tired to the bone

Fearing the feeling,
that drives you mad,
being so utterly alone

Forgetting yourself
may have the sweetest taste
for an exhilarating while

Distracting yourself
from the pain you create
you keep building up a pile

But eventually
the point is reached
where it was clearly all in vain

And no amount
of sweetest sweet
can really help you from the pain

Check in with Silence
Do it Now!
Rediscover who you are

It is always here
and within reach
You never need go far

The Silence's always
here with you
no matter that you fall

All there ever was
was You and lust
to experience it All

Hur allt redan finns

slut ögonen
och känn närvaron av den blick
som nu betraktar
baksidan av dina ögonlock

slut din mun
och lyssna till den tystnad
ur vilken orden föds

var stilla
och känn den levande kraft
som bor i stillheten

hur allt redan finns
i det omanifesterade
ofödda
orörda
outtalade
ständigt närvarande

The ubiquitous Truth

The ubiquitous nature of Truth is more than the mind can grasp.
But it won’t stop it from
trying,
distorting,
wanting,
fearing,
dismissing,
worrying,
pretending,
problematizing,
rejecting,
desiring,
distracting,
postponing,
restricting,
fantasizing,
ridiculing,
explaining,
doubting,
hating,
praising,
limiting,
denying,
confusing,
romanticizing,
resisting
or believing in it.
Meanwhile the Truth is simply ever here everywhere.

Ett höstlöv

ett löv singlar ned
genom sommarens lövverk
hösten smyger fram

Återfödelse igen

Med viss smärta
återföds jag
nu igen

Jag får se solen
och vandra på jorden
innan jag återvänder hem igen

Tankar far genom mig
som kosmisk strålning
från ursprungskällan
Så förvanskade
av mina begränsingar
Ändå kan de säga mig
vilken färg
mörkret har

Utanför spegeln
vilar tomheten
outtröttligt

Varje möte
bär med sig
ett löfte
om död och åter död

Jorden skall brinna
Solen skall slockna
Inte ens stjärnstoftet består
Allt på en gång
överallt

Bränner broar för historien

Vissa dagar tror jag så mycket på min egen historia att jag är villig att bränna varenda bro för att försvara den.
Till vilken nytta är en historia om man inte har någon att berätta den för? Någon att väva den vidare med? Någon att förtära den med?

Den allra svåraste platsen

Om vi alls ska mötas
ska vi göra det
på den allra svåraste platsen.
Om du vänder mig ryggen där
vet jag att vi är på rätt plats.
Om du vågar hålla min hand där
ska vi aldrig bli desamma igen.
Är det vad som skrämmer?
Om vi inte går dit
kommer alla andra platser vara tomma.
Vi kommer ständigt återvända
till den allra svåraste platsen.

At the terminus

At the terminus.
This is where we all get off
and find a new way.

In this crowded place
you can easily feel lost,
but not to worry.

There comes a bus soon,
destined for that magic place
it will take you to.


At the terminus
some people say 'this is it'
and lay their bags down.

Some run stressed around
so desperate in their minds
looking for a sign.

But maybe there's more
to this journey than conceived
It takes us nowhere.

Vindarna på vinden

En känsla av att instängdheten
dödar oss
ger dig plötslig kraft
att resa dig ur dammet
där vi stilla legat och slumrat.
Du far fram och slår upp en lucka
så att ny frisk luft strömmar in
utifrån.
Det är omtumlande.
Vi blir först rädda,
sedan uppfriskade,
nästan yra.
Plötsligt vet vi inte riktigt längre
vem som är jag
och vem som är du.
Och vilka mer är här?
Precis som det var en gång
när vi kände oss
verkligt levande.

Lurar

Tröstshoppar nya fina hörlurar
som stänger ute störande brus.
Jag lyssnar på Morrissey i dem
medan jag tröstäter en chokladmuffin.
Och det hjälper inte heller.
Inga lurar lurar hjärtat.

Ändå känns det som att jag
måste skynda mig
innan batteriet i telefonen
tar slut
och den stora (nu även brusreducerade) tystnaden
äntligen sliter mig i stycken.

Men vart ska jag ta vägen?
Jag är hopplöst förlorad ändå
och det är bara oviljan
och motståndet
att inse detta
som håller mig kvar
i mitt förvirrade lidande.
Lurar mig själv
bara lite till
med mina nya lurar.