På pendeltåget

En skock unga tjejer stojar och är glada, fulla av liv.
En kvinna i medelåldern ser mycket trött och sliten ut. Inte ett leende. Hon tittar trött på ungdomarna då och då.
En rödhårig mor med sin eldfängda lille son, som outröttligt utforskar sina möjligheter, den andra hösten i sitt liv.
En tjej i svart smink, svarta kläder, svart hår och likgiltig uppsyn lyssnar på musik i lurar. Hon stänger av oss andra.
Tåget svischar fram genom höstmörkret.

Här sitter jag mitt i livet.
Mitt i ett fantastiskt drama.

Det känns liksom poänglöst att slå på teven när man kommer hem.

Baklänges söderut

På tåget mot Malmö bakvänd.
Utanför fönstret svischar omgivningen förbi,
precis som i livet.
Man vet inte vad som skall hända förrän det redan har hänt.
Så ägnar man en himla massa energi åt att försöka räkna ut vad som komma skall,
och de enda ledtrådar man har är allt det som redan har hänt, det förflutna.
En dunge med höstiga björkar.
Ja, då kommer det nog några höstiga björkar till,
och några till, nehej nu tog de slut.
Nu blev det berg istället.
Varför försöka lura sig att tro att framtiden är förutsägbar?
Den finns ju inte ens, annat än i huvudet då.

Fridfullt möte

När ord blir överflödiga.
(Ord är alltid överflödiga.)
När de inte tvångsmässigt halas fram
uppstår frid,
speglas den frid som hela tiden råder
under under ytan,
i mötet.

Herre på täppan

höst med nästäppa
lika trögt som näsans snor
rinner tankarna

som ljus i mörker
klarheten skär igenom
lätthet ur tröghet

Fyrverkeri i tomheten

en storslagen vy
ett evigt fyrverkeri
här och nu är här

sprakande gnistor
energier som flödar
genom tomheten

Smärta och njutning

smärta och njutning
egentligen samma sak
vågar vi se det?

Resa

faller ner ibland
reser mig ur spillrorna
reser vidare

Drogad och nykter

i drogruset
ser man ibland
plötsligt alldeles klart,

men det allra nyktraste tillståndet
berusar mer
än någon drog