Fråga till en pratkvarn

vad skulle hända
om det plötsligt blev tyst?

om ingen längre
sade ett enda knyst

vad är det som du
tror skulle hända då?

vad är det
som får dig
att prata på så?

Forget your sorrow

there is no tomorrow
and no yesterday
forget all your sorrow
and live for today

Till mitt medvetande

Så ständigt upptagen
med att finna nästa drag
och hävda dess upphovsrätt,
under tiden som livet
går dig alldeles förbi.

Jag ska hålla din hand
när vi vandrar vidare.
Jag älskar dig som du är
trots att du inte vet vad,
du som trott du visste allt.

Jag behöver dig visst,
men inte som du har trott.
Du är mina ögon här
i den värld jag skapat dig.
Utan dig blir ett tomrum.

Du är ännu ett barn,
men du mognar alltmer nu.
Tids nog kommer du mjukna
och förstå din ringa vikt
och att tomrummet är allt.

En Gudsknarkare

Gud är högst beroendeframkallande.

Antagligen är det det enda beroende som är alltigenom nyttigt. Så det är väl bara att tacka och ta emot om man fastnar i det. När mitt system en gång har smakat sötman av vad man skulle kunna kalla för närkontakt med Gud, vill det ha mer, och var gång det får det vill det ha ännu mer.

Fast Gud låter rätt torftigt. Känslan är obeskrivlig. Att känna livet flöda genom mig. Att känna mig helt igenom levande. Att känna att jag är livet självt. Att jag är kärlek.

Hur skulle man kunna stå emot?

Jag är en Gudsknarkare.

Vardag i Sverige igen

höstgråa skyar
är försenad till jobbet
vardag tillbaka

Andalusien väntar

Jag har sovit sjukt lite den senaste veckan. Det har varit mycket att stå i med att bränna skivor från Florians alla satsanger den gångna veckan, förutom att sköta jobbet då.
De flesta skivorna är nu klara och åker i brevlådan imorgon bitti. Hoppas de som är kvar har lite tålamod.
Sedan bär det av till Nerja i Andalusien några dagar på konferens med jobbet. Jag måste åka hemifrån senast kl 4:45 imorgon bitti, så det blir visst knappt någon sömn i natt heller. Kanske kommer jag sova mig igenom hela konferensen. En skön tanke faktiskt.

Nu ska jag stupa i säng.

Win or win

You can stay with me
and gain
or you can leave it all
in pain.
Anyway you're gonna win.
There is no loosing
in this game.

Mötet med Lotusblomman

Mötet med Lotusblomman.
Ett sant möte med Gud.
Det varade så ljuvligt länge.
Båda sögs vi in
i en virvel av
intensiv närvaro.
Jag hade gärna suttit så
hela natten igenom
(vore det inte
för en till slut
sprängfylld blåsa)

Ur ett vanemässigt perspektiv
skulle jag kunna se mig själv
som en skurk och en usling
och på så vis driva en kil mellan oss,
men genom att vara ärlig
mot mig själv,
mot min omgivning,
och bara ur den ärligheten
är det möjligt för någon av oss
att mötas
och helas.

Bara genom att tydligt
stå upp för mig själv
utan att värja mig,
men med hela min manliga energi i ryggen,
öppnar jag för någon
att kunna möta mig
i det djup
dit vi alla längtar.

Precious meeting

Meeting in presence
is so precious.
It brings into consciousness,
into life,
the very stuff
that life is made of.

Stuck in freedom

I'm stuck.
I know I'm stuck.
I know there's nothing I can do about my stuckness.
Nothing whatsoever.

What a blessing!
I'm free.

Jag är kär

jag är kär
i livet
igen
hur kunde jag glömma dig?

Låt mig krossas

detta i mig som kan gå sönder
låt det varsamt krossas i bitar
så får jag också känna mig själv

låt mig ligga öppen i spillror
av det som brukade vara jag
så får du också möta min själ

En god värd

Vi bjöd på middag igår med anledning av Louise stundande födelsedag. Elva kring bordet blev vi, så iläggsskivan fick träda i tjänst för kanske andra gången i det annars fullt tillräckligt stora bordets liv. Förr när vi bjöd över gäster brukade jag vara väldigt mån om att vara en god värd. Jag ansträngde mig, med varierande resultat, ganska hårt för att försöka se till att alla hade det bra. Något som Louise ibland kunde uppleva som ganska frustrerande, för hur hårt ansträngde jag mig egentligen däremellan? Dessutom spillde väl mina krav på mig själv som den goda värden också över i liknande krav på henne som värdinna.
Nuförtiden har jag en helt annan utgångspunkt. Jag är visserligen fortfarande mån om att alla skall ha det bra och försöker skapa goda förutsättningar för det, men nu erkänner jag gästernas eget ansvar att ta vara på stunden. Istället för att vara där gästerna kan tänkas vilja ha mig, så är jag där jag är. I detta kan jag slappna av och när jag kan slappna av tycks också alla runt omkring mig kunna slappna av. Denna förändring kan kanske verka som en småsak, men det är som natt och dag.

Lagen om alltings envishet

För den som aldrig själv kan ge efter,
framstår omgivningen som fruktansvärt envis.

Att fullkomlig vara

Du är fullkomlig,
vad du än tror.
Det enda sätt du kan
bryta denna fullkomlighet,
är i din tanke,
men din tanke är inte verklighet
och kan aldrig vara.
Din vän är fullkomlig,
vad du än tror.

Om livet i en dröm

Om du lever i en dröm,
om ingenting kan tas för givet,
om vad som helst kan hända när som helst,
om du när som helst kan vakna upp och drömmen är slut,
hur skall du då leva ditt liv?

Det finns inga om.

När jag vill ha förändring

Hur åstadkommer jag förändring?
Det kan jag inte.
Det är förändringen som åstadkommer mig.
Förändringen är alltid där,
men jag är det inte alltid,
och i de stunderna
vill jag ha förändring.

Mördarsnigelns eftertanke

Ständigt hungrig
äter jag allt i min väg.
Jag slukar dig
och det är först i eftertanken
jag begrundar
hur svårsmält
du kommer att bli.

Försvarsmurar

Dina försvarsmurar
är nu så befästa
att du inte längre ser dem som försvar.
De har blivit en del av dig.
En del som du försvarar
till sista blodsdroppen.

Vågskum

Att kunna se igenom sina egna
allra förnuftigaste resonemang,
kräver en ödmjukhet och en öppenhet
och en sund skepticism
inför det egna förståndet.

Hur vet jag
att jag inte bara är galen?

En kontrollfråga:
Kommer det
från botten av oceanen som är mitt hjärta?
eller är det tankar och känslor
som rullar likt vågor på ytan?

Nästan varje gång är svaret detsamma:
Det är bara vågskum.