Rus på flaska

Ett lättare bakrus lämnar min kropp i ett avskalat tillstånd.
Idag kan jag känna mig tillfreds med tillvaron.
Jag kan sitta still och känna att allt är precis som det skall
och jag har ingen aning om hur det är.

Jag tänker tillbaka på den tid då jag ofta söp mig så full
att bakruset kunde vara till morgonen efter dagen efter.
Nu kan jag undra vilken sensation jag då trängde mest efter,
rusets glada drömvärld där leken saknar slut,
eller känslan av att vara fullständigt skjuten i sank
efter det obevekliga slutet.
Det fanns något verkligt i det söndersmulade tillståndet,
en pusselbit som saknades i mitt allt mer avstängda jag.

Numera blir det sällan några excesser på dryckesfronten,
men igår kväll drack jag mig i alla fall något berusad.
Det är intressant att se hur blygsam alkoholens berusande effekt verkar,
när man väl upptäckt att berusningen inte kommer ur flaskan.