Ärligt uppsåt

allt som behövs
är ett ärligt uppsåt
och en vilja
att överge allt annat

Orent mjöl i påsen

Min tvekan får henne att undra om det finns något orent mjöl i påsen?
Så klart finns det det.
Orent är bara det som inte har tagits fram i ljuset.
Så fort jag tittar bort, är det där igen.
Låt oss titta på det.

Att göra saker för andra

Det du gör för andra
gör du i själva verket för dig själv.
Det du gör för dig själv
gör du i själva verket för andra.

Du kan inte vara dig själv om du försöker göra det som är rätt för någon annan. Du gör det för att du vill ha något tillbaka. Om du inte kan vara dig själv, om du fjärmar dig från den du är, då fjärmar du dig även från din omgivning.
Om du däremot fullt ut kan tillåta dig att vara den du är, det är då du kan leva som en gåva. Det är då du kan vara ett med din omgivning. Det är det som din omgivning älskar. Att du är genuin.

Kärlek möter raseri

Aldrig förr
var jag så närvarande,
så rakt igenom lugn,
så ärlig,
så utan försvar,
så mötande,
i mötet med ditt raseri.
I detta kunde jag känna, vara och ge
kärlek.
Tack
för att du får mig att växa.

Människan är ärlig

Människan (liksom alla varelser) är alltid ärlig. Även när vi ljuger. Lika lite som andra djur kan vi egentligen ljuga. Vårt sinne, som ofta tror sig ha kontroll, kan inbilla sig att det kan presentera något annat än sanningen, i ord och i handling. Det kan det inte. Allt vi kan göra är att uttrycka sanningen på olika sätt. Alla är de ändå uttryck för sanningen. Orden är oviktiga. Handlingar är oviktiga. Allt som betyder något ligger därunder, fullt synligt för den som ser.

Vad vårt sinne däremot kan, är att tro på en lögn. Tro på en historia. Förväxla ord och handling med vad som är verkligt och sant. I synnerhet har vi en tendens att tro på vår egen historia. Om någon annans understödjer den egna, då tror vi på den också. Om någon annans historia kolliderar med vår egen, då blir det krig. Konflikten existerar bara i oss själva och den uppstår ur den förvirring som gör oss blinda för sanningen. I denna förvirring kan vi förstås indirekt låta oss luras av andra (och gärna då också lägga skuld på vår omgivning för vår egen förvirring.)

Människan är ärlig, och galen.