2007-09-10

Jag älskar att känna dig

när du står där
naken inpå själen
är du så lätt att älska

jag låter din nakenhet
klä av mig
tills inget återstår
annat än kärlek

6 kommentarer:

Anonym sa...

vackra ord.
det låter så enkelt.

Anton Larson sa...

Det är så enkelt,
men vi gör det så svårt.

Anonym sa...

Vad många vackra, tänkvärda dikter du skrivit sen jag sist hälsade på din blogg :-) Tack!

Anton Larson sa...

Tack själv!

Anonym sa...

Det är fint - om båda vågar klä av sig så...
Men det är svårt när en klär av sig, och en behåller sin rustning på.
Då känner man sig bara utlämnad, sårbar, rädd och osäker...

Anton Larson sa...

Tizzel,

Jo, det är gärna ett växelspel, men det ligger en enorm styrka i att våga blotta sig helt för någon även om den andra står i sin rustning med svärdet draget.

Att våga utlämna sig åt sin sårbarhet, rädsla och osäkerhet utan att värja sig.