din bästa tid
är tvivelsutan nu
blanda inte ihop ditt liv
med minnena av det
med förväntningarna på det
eller för all del
gör som du gör
2007-07-13
Din bästa tid är nu
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Några rader då och då kring ett uppvaknande
Bushidō
"Generally speaking, the Way of the warrior is resolute acceptance of death."
- Miyamoto Musashi, 1645
- Miyamoto Musashi, 1645
Arkiv
-
▼
2007
(212)
-
▼
juli
(31)
- Vad vet vi nu sen då?
- Din fälla
- Lugn i stormen
- Från handling till tanke
- Mättnadskänsla
- Tiga är guld
- Skam den som inte ger sig
- Mirakulös perception
- Låt dig levas
- Det perfekta livet II
- Släng ut din guru!
- Angående den farliga skulden
- Exklusivitet
- The solution
- Tänk (inte) på konsekvenserna
- Inspiration att leva
- Misstag är inga misstag
- Din bästa tid är nu
- Upptagen med att minnas och förklara
- Väderlek
- Hemligheter
- Din lott i livet
- I as in infinite
- Sorgligt farväl
- Det perfekta livet
- Möte med mig själv
- Alltid redo
- Jobbet kallar
- Två sidor av samma sak
- Sanningen där sökandet slutar
- Undersök vem du är
-
▼
juli
(31)
Om mig
- Anton Larson
- Any description of me would be insufficient in just the way this sentence fails to comprise this.
4 kommentarer:
att minnas nuet. att tvivla på nuet.
att förvänta sig av nuet.
Jag är ju, enligt tidigare bloggar, inte främmande för att leva varesig i då:et eller strax:et, men för all del, det är ju i så fall i nuet jag gör det.
Nåväl. Ytterligare ett långrandigt inlägg i tidigare debatt: :)
Åh, detta får mig att minnas min gamla värdeteoribok, den gamla godingen. Vi var goda vänner. Men för all del, när det gäller den mesta kunskap jag besitter har jag ju inget annat än mina (lättlurade) sinnen och mina (molekyl-)hjärna att förlita mig på, och det är ju ett tämligen ostadigt fundament.
Därför blir ju de felsta frågor till sist alltid frågan om tro. Vissa tro:er (tro i plural?) förefaller mig bara lite troligare än andra. Men det är också min tro, förstås.
Molekyltron gillar jag. Iaf så länge man har i bakhuvudet att molekyl-tanken i sig bara är en förklaringsmodell som visat sig stämma hyfsat med den där påstådda verkligheten.
Poängen med att skilja mellan fantasi och 'verklighet' är kanske inte solklar, det har inte något egenvärde alls egentligen om du frågar mig. Det viktiga är snarare att ens egen bild av vad som är det fantasi och verklighet på de viktigaste områdena stämmer överens med andra människors (om de nu finns) åsikter i frågan. Annars är det ju lätt hänt att man blir klassad som psykotiskt och inlåst (heh, ja, jag jobbar ju trots allt på psyk i sommar), och det verkar inte genomroligt ändå.
Det där med begreppen håller jag med om, om jag förstod det rätt. Ett begrepp definieras så att säga av de sammanhang i vilket det används.
Så till skillnaden mellan dig och mig. För det första så har vi ju olika bloggar. Och det är bara ett exempel.
Nu funderar jag lite på hur jag tänker. Så här tänker jag, nog:
Det jag upplever som "jag", om vi bortser från min fysiska kropp, är det jag så att säga upplever utan att använda mina 5 sinnen. På sätt och vis är du ju en del av det iochmed att jag kommer ihåg dig, kan tänka på vad du har skrivit etc.. så.. hmm, kanske var det inte en helt lyckad definition. För i så fall blir ju allt jag minns en del av mig. Det är det kanske på sätt och vis, men jag vill egentligen åt någon sorts snävare definition av jaget. Det kanske på något sätt ska ingå att jag ska (uppleva mig) ha någon slags kontroll över det.
Nu måste "jag" dessutom hämta tvätten. Så förargligt kan livet vara. Men du har nog rätt i att det här har urartat hur som helst.
Fast å andra sidan ser jag inte filosofin som ett medel för att finna några übersvar. Snarare som underhållning, en existensiell dokusåpa. Möjligtvis ett sätt att komma underfund med hur mycket saker man faktiskt inte kan veta.
(det är nog sånt här man bör läsa igenom innan man trycker på publicera-knappen...)
dun,
Man kan inte minnas nuet, bara minnas i nuet.
Att ha förväntningar på nuet går inte heller.
Man kan däremot tvivla på nuet, i nuet. Tvivel, det är starka grejer.
Personer med krulligt hår, finnar och pianofingrar kan vara trevliga!
Skicka en kommentar