livet som en skraplott
vinst varje gång
bara inte
som du hade tänkt dig
2007-07-09
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Några rader då och då kring ett uppvaknande
Bushidō
"Generally speaking, the Way of the warrior is resolute acceptance of death."
- Miyamoto Musashi, 1645
- Miyamoto Musashi, 1645
Arkiv
-
▼
2007
(212)
-
▼
juli
(31)
- Vad vet vi nu sen då?
- Din fälla
- Lugn i stormen
- Från handling till tanke
- Mättnadskänsla
- Tiga är guld
- Skam den som inte ger sig
- Mirakulös perception
- Låt dig levas
- Det perfekta livet II
- Släng ut din guru!
- Angående den farliga skulden
- Exklusivitet
- The solution
- Tänk (inte) på konsekvenserna
- Inspiration att leva
- Misstag är inga misstag
- Din bästa tid är nu
- Upptagen med att minnas och förklara
- Väderlek
- Hemligheter
- Din lott i livet
- I as in infinite
- Sorgligt farväl
- Det perfekta livet
- Möte med mig själv
- Alltid redo
- Jobbet kallar
- Två sidor av samma sak
- Sanningen där sökandet slutar
- Undersök vem du är
-
▼
juli
(31)
Om mig
- Anton Larson
- Any description of me would be insufficient in just the way this sentence fails to comprise this.
9 kommentarer:
Jag tycker om dina ord.
Ville bara säga det.
Tack, jag tycker om dina.
Allt beror ju på hur man definierar vinst.
Ett sedvanligt svar på din kommentar:
Projektorn, ja, där är vi överens. Och visst ser jag min härliga projektion av molekylerna. Men det förhindrar ju inte att de, kanske något annorlunda än jag uppfattar dem, trots allt är en del av projektorn. Jag kan förstås inte vara Säker på att det är så, men jag lever i den tron. Kanske är jag lurad. Det vore en fascinerande tanke.
Det är nästan så att jag hoppas lite på det, i vart fall om det innebar att jag till slut fick veta hur det Egentligen förhåller sig. Det vore spännande. Fast jag funderar på om det verkligen är en så stor poäng som folk gör gällande att skilja på fantasi, 'verklighet' och projektion. Är fantasin bara tillräckligt engagerande duger den bra för mig.
Och det här med tiden. För att hävda att det ens finns ett här&nu måste man ju på något vis acceptera ett där&då och kanske tillochmed en framtid också, annars blir det ju ett meningslöst begrepp. Fast jag hävdar inte på något sätt att man kan vara så mycket säkrare på tiden än på andra saker man tycks uppleva. Bara att upplevelserna tycks ha en bestämd ordningsföljd.
Men att "vi är densamma som alla andra", det håller jag då inte med om. Måhända byter vi molekyler hej vilt, men vissa (ur t.ex. mitt perspektiv) avgörande skillnader finns det ju allt. Det vill jag bestämt hävda. Men visst. Alla består vi av samma slags materia/energi, det håller jag ju med om.
Anton, vi har en gemensam vän, har jag just fått reda på!
Monisha.
Fast hon vet inte vem "Imanja" eller "Ferazi" är, hon känner mig bara under mitt riktiga namn.
Men jag är hennes magdanskompanjon, då vet hon. :-)
Aha! Är det du L!? Vi har ju faktiskt träffats, om du minns. Att jag inte kände igen dig...
Har vi träffats? Är det du som är tillsammans med den blonda glada tjejen?
Jag har inte pratat med henne själv om dig, utan tipsade om din blogg till A, en gemensam vän till Monisha och mig, och då sa hon att hon redan blivit tipsad om den, och, tror jag, träffat dig. Och att du känner Monisha.
A som är lärare, om du vet.
Det stämmer, den blonda glada tjejen Louise.
Jo, jag vet vilken A du menar. Vi möttes i veckan på Tathagata.
herrnixon,
Nej, allt beror på hur definiera definieras.
För kommentar angående molekylfrågan, se din blogg.
Skicka en kommentar