Äntligen

En dryg timme kvar nu bara, sedan återfår jag äntligen min behörighet att köra bil på rikets vägar. Frågan är nu om jag ska gå och lägga mig nu, eller om jag ska ta mig en tur vid midnatt bara för att snarast möjligt känna känslan av att återigen bli vuxen nog att få köra bil. Fast har jag kunnat vänta i tre månader, kan jag nog vänta in ett bra tillfälle att köra någonstans nu också.

Tack alla som har erbjudit mig hjälp och alla som skjutsat mig hit och dit under den här tiden! Speciellt vill jag tacka Louise.