Tekniken och jag

För några dagar sedan pajade min mobiltelefon under en båtutflykt. Jag tappade den inte i vattnet. Däremot låg den i samma väska som en läckande termos med te. Jag gillar te, men min mobil gillar tydligen inte te. Ändå drack den stora mängder av det te som jag medfört i den illa förslutna termosen. Följden blev allvarlig för telefonen. Den kollapsade. Jag lade den på tork och kanske att den nu i princip fungerar bortsett från att displayerna är stendöda, vilket i praktiken gör den omöjlig att använda.
Så nu har jag jagat liv i en gammal avlagd Nokiamobil från millennieskiftet. En mobil som för övrigt har varit med om det mesta inklusive att bli överkörd av en gokart, men den fungerar. Den är också väldigt liten och smidig för sin generation. Ingen kamera, mp3, GPS och likanade lullull, men den fungerar. Hade det inte varit för att några av knapparna trilskas lite, vilket är lite jobbigt när man knappar SMS eller bara skall slå ett nummer, så kunde jag nog köra vidare med den tills också den ger upp för gott. Fast då hade jag måst skaffa ett nytt batteri också som inte ger upp så fort man har pratat några minuter.
I min nu dödförklarade mobil låg en massa kontaktuppgifter som jag inte har tillgängliga nu i den mobil jag använder. Så det är inte säkert att jag fattar vem du är om du skickar ett SMS till mig utan att uppge ditt namn. Jag har alltså inte sifferminne som en savant. Jag är mer som någon slags antisavant som har svårt att komma ihåg ens mitt eget telefonnummer. Det känns så onödigt att hålla på och komma ihåg alla nummer som ändå alltid finns en knapptryckning bort. Ja, inte alltid då tydligen, men i alla fall. Teknikens utveckling resulterar i välkomna komplement till mitt opålitliga minne.
Nu står jag då inför det tveksamma nöjet att hitta en ny telefonmodell att införskaffa. Den skall vara relativt billig, gärna en Sony Ericsson, den behöver inte vara en musikmobil (jag har redan en Ipod), kamera kan däremot vara kul att ha (finns det mobiler utan nuförtiden?) och gärna då en som tar någorlunda bilder. Har du ett tips är det välkommet. Vad vet jag? Du kanske är sådan att du finner ett nöje i att botanisera i mobilutbudet och har stenkoll på vad det är som skulle passa just mig. Ledsaga mig då gärna ur den här djungeln med ditt kunnande.
Telefonen är nu inte den enda tekniska pryl som har börjat trilskas runt omkring mig de senaste dagarna. Utan att trötta ut er med detaljer kan jag säga att även teven, eller om det (hoppas inte) är hårddiskvideon, har börjat strula. Högtryckstvätten, en av den moderna "hemmansägarens" obligatoriska penisförlängare, pajade. Telefonnätet i huset verkar efter lite åska allmänt opålitligt. Och säkert en massa annat också som jag för tillfället har lyckats glömma bort. Om man kan dra några slutsatser utifrån detta är förstås ovisst. Kanske är det ändå ett gott tecken att kontrollen inte alltid blinkar blå.
Ser man på. Detta blev visst ett inlägg om teknik i min vardag. Bara så där. Det känns på något sätt lite malplacé i den här bloggen, men inte minst därför tror jag att jag låter det passera. Detta var vad som ville bli skrivet nu och varför inte passa på att publicera nu när självcensuren verkar hålla garden nere? Kanske är det det den här bloggen skall handla om egentligen, teknik i vardagen. Kanske är det det den i själva verket har handlat om hela tiden. Fast intrikat maskerat till mer eller mindre djupsinniga betraktelser ur ett nyandligt perspektiv. Troligtvis är det inte så, men man vet aldrig helt säkert.