Meeting with no believing

meeting it
without believing it
that's it

I vad vibrerar året?

årets längsta dag
åter mot mörka tider
sedan ljus igen

årstiderna
pulserar
vibrerar
men i vad?

Krångel är också

Sanningen är så enkel.
Den är där
framför näsan (och bakom)
hela tiden.
Det som hela tiden syns
är svårt att se.
Det finns inga kontraster.

I stort sett
hela mitt liv
har jag ägnat
åt att krångla till
det som är,
istället för att vara det.

Det piffiga är
att krånglet
är en del av det.

Här är där där man är (just nu)

Jag är alltid här och nu.
Var är du?

Självklart är även du här och nu.
Vad trodde du?

Kroppen är aldrig sjuk

Kroppen är aldrig sjuk.
Tanken att kroppen är sjuk
är vad som är sjukt.

Det är tanken som plågar dig,
som gör sjukdomen till ett lidande.
Kroppen bara är som den är.

Läraren

du väcker mig mitt i natten
och förväntar dig min närvaro

du visar vad jag bär på
men inte vågar visa

du visar mig helvetet
och hur rädd jag är för det

du visar
och jag vill bara blunda

du är min lärare

Den sköna pesten uppsöker trött vandrare

trött men utan ro
nästa natt skall jag kanske
finna en plats att vila

bränner allt i min väg
bereder plats åt skön grönska
som aldrig förut skådats

tröttheten förpestar
även min sång
och jag ser
det finns skönhet
även i pesten

På väg

så välbekant är vägen
vägen jag vandrar
vägen rakt ut i det okända

hur kommer jag dit
om jag inte hittar hit

jag får låta vägen vandra mig

Lidandets ironi

rädsla för lidande
skapar lidande

Brinnande savann

som ett djur
omringad av eld
på den brinnande savannen
kan inte gå runt
måste gå igenom