Stiltje

Bye bye Sweden.
Nu blir det nog stiltje här på Nyvaknad ett tag.

True intelligence

True intelligence
requires no thought.

Liten differens

Skillnaden mellan evigheten och ett ögonblick
är aldrig större än en tanke.

Musik efterlyses

Florians satsanger brukar alltid avrundas med lite musik. Jag kommer vara ansvarig för ljudet under retreaten i Indien och jag är på jakt efter passande musik. Han har visserligen en Ipod full med låtar som jag kan använda, men jag hittar gärna nya uppslag. Musiken jag är ute efter skall helst vara av det lugnare slaget och om den inte är instrumentell, så skall texten vara "meningsfull" i sammanhanget och helst på engelska.

För att ge en vink om vad jag är ute efter listar jag några exempel jag gillar:
Steven Walters - Just this moment
Kirtana - Blessed Life
Jason Mraz - Life is wonderful
The Beatles - Let it be
Anna Ternheim - My secret
Madonna - Nothing fails

Genom skärselden

elden brinner nu
med en fasansfull hetta
nog att rena din själ

väntan behövs ej
ge dig åt elden genast
den enda vägen

så länge det finns
något kvar som kan brinna
bränner elden det

låt elden bränna
tills inget annat finns kvar
utom varandet

när så slutligen
elden äntligen falnat
allt du var är kvar

ändå ingenting
är alls som det förut var
elden tog ditt liv

En svart diamant

Sorg.
Vemod.
Oro.
Svartsjuka.

Känslorna gör tydliga avtryck
i min kropp.

Vissheten att allt detta
bara är ett nödvändigt steg
i min utveckling,

vissheten att också allt detta blåser över
och kvar ligger havet
i djupet så stilla,

vissheten om futtigheten
i mina ack så verkliga reaktionsmönster,

vissheten att
närvaro i nuet
skulle blåsa bort alla bekymmer
som damm som virvlar iväg
för en vindpust,

vissheten om allt detta,

vissheten att allt detta
bara är,

lindrar,
men hjälper inte ett dugg.

Vardagsklar

Nog pratat
om vad som varit,
om hur det borde vara.
Dags att vara. Vardags.

Det glömda skådespelet

Idag på jobbet satt jag i ett långdraget möte med en kollega. Han verkade djupt engagerad i vad mötet handlade om. Själv kände jag att jag hade väldigt svårt att uppbåda någon slags intresse för ämnet. (Jag borde antagligen varit intresserad eftersom det för tillfället var mitt jobb att vara det.) Mitt ointresse syntes förmodligen också ganska tydligt, för någon som hade observerat. Han däremot var så uppslukad av ämnet att han lätt hade kunnat hålla en timmes monolog utan att märka att publiken helst bara ville gå hem. När jag satt där tänkte jag att det var alldeles overkligt och nästan bisarrt hur han kunde vara så intresserad av detta ämne. Det kändes plötsligt som att han bjöd mig på en föreställning riktigt välspelad überrealistisk improvisationsteater och att han måste vara världens bästa skådespelare på att göra just den här rollen just nu. Hur jag än skulle ha ansatt honom skulle han inte för ett ögonblick släppt rollen och avslöjat sig. Den bästa skådespelaren är den som har glömt att han är en.

Karriärdrag

Det som håller mig kvar vid min karriär
är främst osäkerhet och trygghetsbehov.

Jag kan göra vad jag vill.
Vad gör jag av den friheten?

Ibland kan det mest lyckade karriärdraget vara
att helt ge upp sin karriär.

Nuet kan inte förstås

Du kan förstå hur du har hamnat där du är nu
genom att förstå det förflutna,
men du kan inte vara i nuet
genom ditt förstånd.