Now is where I go to die

It’s not a place
it is the space
that nothing can survive
It is a place of death and darkness,
also life and light
Now all of it merges
into the emptiness from where it came

Nothing can hide now
Now can be no lies
It is the end of me
and it’s the end of you
and the end of our relation
It was just a vivid dream

Sooner or later,
I’d say Now,
we’re all gonna die
It may take us ages
It don’t matter for how long
For time’s just one of all concepts
in the Now it’s gone
It has gone to die

Even the great liberation
that lies within
the death of all the things
that ever meant something
Even that will die
and doesn’t mean a thing

Du är drömmen

Du är drömmen i mig
som dansar mig genom
min ensamhet.
Du är drömmen i mig
som håller mig hel.
Du är drömmen i mig
som skapar min verklighet.
Du är drömmen i mig
som får mig att leva.
Att vaken få möta dig,
att naken få möta dig,
förkroppsligad
som en annan människa.
Du är drömmen.
Du är magisk.

En verklig dröm

Jag drömde en dröm inatt.
Kanske var den verklig,
men minnet av den
är det ej.

På drift

Tankarna driver iväg ibland.
Det kan vara ganska spännande
att se var man hamnar någonstans
när man inte med ens fångar sig själv.
Till slut vaknar man alltid.
Drömmen tar slut
och ger plats åt en ny.

Skapad ilska

Jag drömde just:

Jag var på en "workshop" med Aisha. Vi var många deltagare. Aisha formulerade lågmält någon betraktelse utgående från sin personliga erfarenhet, när plötsligt en kvinna bland deltagarna gick igång och högljutt började häva ur sig en massa, som jag kände new-age-rappakaljaförklaringar, kring varför Aisha hade upplevt det hon upplevt. Kvinnan tog över fullkomligt och folk, varav många tydligen väl kände till henne, började protestera och försöka kväsa henne. Kvinnan lät sig emellertid inte stoppas utan mässade vidare och föll småningom in i en chanting värdig Peruquois. Kvinnan ställde sig upp och började virvla runt i lokalen under sitt starka chantande. Jag satt och följde henne med min intensivaste förgörarblick och kände att jag ville få stopp på henne så vi kunde återgå till den workshop som jag trodde att jag var där för...

Det som var så tydligt var hur all min ilska och irritation, som jag fokuserade mot kvinnan, var genererad. I drömmen kunde jag verkligen känna hur jag skapade ilskan och att den inte ens kändes äkta. I verkligheten har det alltid känts väldigt äkta, men vad som står allt tydligare är att nästan all ilska är genererad eller regenererad. Med regenererad menar jag att den är en återskapad förstärkning av vad som verkar vara en ursprunglig ilska som flödar genom systemet på något ögonblick. Istället för att ta emot och känna den ursprungliga ilskan fullt ut, så har jag omedvetet blockerat den, vilket ger behovet att regenerera tills systemet istället bryter samman och jag tvingas uppleva ilskan.

Drömtid

Jag vaknade nyss ur en dröm som kändes obehaglig. Den fick mig att associera till en av de obehagligare drömsekvenserna i filmen The Cell.

Jag kom i alla fall att tänka på hur tiden fungerar i drömmarna. Den är lättare att se igenom där eftersom vi kan ha vår vakna verklighet som referens. Ingenting hindrar en från att drömma en lång lång dröm med en välbyggd dramaturgi som leder fram till ett från början givet slut (som f.ö. ofta handlar om att man dör) varpå man vaknar och kanske inser att drömmens sista ögonblick, tex en explosion, har en given representation i verkligheten, exempelvis ljudet av lampan på nattduksbordet som åker i golvet för att man viftat till med armen i drömmen. Oj, vad snabbt tiden går i drömmen relativt verkligheten, tänker man kanske. Eller drömde man kanske baklänges? Eller kan upplevelsen av en hel lång dröm rymmas i ett enda ögonblick? Kan drömmen alterneras i efterhand för att passa med yttre stimuli? Vad är det som säger att vårt sinne inte kan fungera på samma sätt när vi är vakna?

Vad händer om man använder drömmens verklighet som referens för den vakna? Hur vet man egentligen vilken som är verklig? Hur vet man att någon av dem är verklig? Kan du bli medveten om att du drömmer just nu? Och vem är det egentligen som drömmer?

Dröm om en dröm

Besatt av en dröm
så flyktig och vag
att jag inte längre vet
vad den handlade om,
bara att jag vill
drömma den igen.
Är det kanske
det jag redan gör?

Fångad

genom att avsäga mig all makt
genom att ge bort allt jag har
genom att utlämna mig själv
utan några löften
kan jag bli fri

så länge jag klamrar mig fast
är jag fångad
i mina drömmar

Om livet i en dröm

Om du lever i en dröm,
om ingenting kan tas för givet,
om vad som helst kan hända när som helst,
om du när som helst kan vakna upp och drömmen är slut,
hur skall du då leva ditt liv?

Det finns inga om.

En sanndröm

Det som sades,
var det sant?

Det finns inget sätt
att avgöra nu
vad som var sant då.

Nu är det bara ett minne.
Bara en dröm.

Atombombsexplosion

drömde inatt
om en atombombsexplosion
det var så verkligt
jag överlevde själva smällen
men jag var nära

när jag vaknade
spelade jag scenariot
i mitt huvud
flera gånger

jag undrade så
om en atombombsexplosion
skulle skaka mig
så att jag inte förmår
återfå balansen

efter en stund
insåg jag
att det redan hade hänt

därmed fick jag ro
att hitta balansen
och somnade om

Vad vet vi nu sen då?

Vi vet inget om framtiden,
men vi vet heller inget om det förflutna.
Att vi tycks veta mer om dåtid än framtid,
beror på att vi tror mer på våra minnen
än på våra drömmar.
Vi vet inte ens något om nuet,
för i samma stund som vi vet,
är det redan del av det förflutna.
Vi vet ingenting.

Slå på trumman bror

I natt drömde jag om dig min bror.
Jag irrade omkring och letade efter dig.
Så fann jag dig till sist.
Jag nyttjade din trumma för att få ditt intresse.
Vilken trumma sedan!
En handtrumma som var närmare metern i diameter.
Trumskinnet var i något syntetiskt material tror jag,
knappast någon djurhud.
Och ljudet!
Jag kunde slå an toner
genom att bara trumma lätt med fingertopparna mot trumman.
Ljudet ljöd länge och väl efter bara det lättaste anslag.
Genom att föra och kupa handen över trumman
kunde jag få den att glida i tonhöjd och styrka.
Trumman fascinerade mig mycket.
Jag glömde kanske till och med bort
vad det var jag ville dig.

Tiden i ögonblicket

Eoner av tid kan passera i drömmen,
men när vi vaknar
har bara ett ögonblick förflutit.

Drömmen om vetenskap

Om allt detta var en dröm,
vilka vetenskapliga bevis skulle någonsin kunna bevisa det?
eller motbevisa det?

Gödel visade 1931 den formella logikens fundamentala begränsningar,
men det är nog ännu idag ganska få som inser implikationerna.

Så börjar en bra dag

Drömmer:

Jag är tillsammans med mina föräldrar och syskon på väg hem med flyg från något land i Europa.
Det är bara det att lillebrorsan saknas. Han har missat flyget. I hans flygsäte mellan sitsen och ryggstödet hittar vi hans pass och plånbok.
Jag vänder mig om och visar min saknade brors pass och plånbok för pappa som sitter i raden bakom. Han ser uppgiven och trött ut. Jag känner oro för min bror.

Vaknar sent idag. Morgonens qigongpass blir kortare än vanligt.
På väg till tåget imorse känner jag att något håller på att förändras i världen. Det känns bra.

På radion sjunger Anna Ternheim ljuvligt
Just a matter how I define
My state of mind
Today is a good day
Today is a good day
Och det är verkligen en bra dag idag.